Skogsjournalen
1993 slogs Institutet för skogsförbättring ihop med Skogsarbeten och blev Skogforsk.
Skogforsk finansieras av skogsnäringen och staten.
Skogsnäringens pengar är till stor del en forskningsavgift, som tas ut med 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle. Det här får du för 60 öre: På kort sikt ett bättre netto. På lång sikt bättre förutsättningar för uthålligt och lönsamt skogsbruk. Några exempel:
Frön och plantor som växer 20-30 procent snabbare än träden som står i skogen idag.
Kostnadseffektiva, flexibla och skonsamma skogsmaskiner.
Nya miljöanpassade och lönsammare skogsskötselmetoder.
Fri tillgång till all Skogforsks kunskap. www.skogskunskap.se
Kommunikationen är viktig, för att pengarna som läggs på forskning och utveckling skall komma till nytta som kunskaper i skogsbruket, måste det nå ut till skogsbrukarna! Därför jobbar skogforsk hela tiden med att utveckla effektiva kanaler för kommunikation av forskningsresultat och kunskap. Det innebär en hel del tryckt material, tidningar, rapporter, faktablad, osv. Idag är internet en mycket viktig kanal. Före internet, på 80 och 90-talet jobbade man mycket med att göra filminslag och sprida via VHS-video. Det kallades Skogsjournalen och skickades ut på videokassett till de som skulle ta del av kunskapen. Nu kan en stor del av den kulturskatten och mycket nyttiga kunskaper hittas på YouTube-kanalen “Forest History Nils Olof Jerling”: https://www.youtube.com/channel/UCFqsNAzI_vt-XQ4zBXvn-KQ
För att göra det lättare och attraktivare att ta åt sig så användes det en del humor!
Vi skall titta på en del av en sån journal:
Skogsjournalen Nr1- 2000 (32,51 min)
https://youtu.be/sV28UZmTQ2Y
Gundes brorsa - Jägmästaren
Transportplan för skotarföraren
Maskinförarutbildningen i kris → ca 13,00 min
MASKINHISTORIA I SIFFROR
Uppgift i ämne skogsmaskiner och matematik
Bakgrund: Historia hjälper dig ofta att förstå nutiden och fatta rätt beslut. Mekanisering, effektivisering, ergonomisk anpassning av maskinerna till människan, teknisk anpassning av miljöskäl och utveckling för att minska mängden manuellt arbete innebär bättre ekonomi för skogsbruket. För att förstå produktion och ekonomi använder vi matematik.
SYFTE: Genom lärande i en ämnesintegrerad uppgift skall du förstå hur de ekonomiska förutsättningarna i den maskinhistoriska utvecklingen ser ut samtidigt som du övar dig i att hitta, bearbeta och tolka data (siffror) och sen presentera dem grafiskt (med en bild).
MÅL: Du skall skaffa kunskaper om ekonomi och produktion för skogsmaskiner för att bli förtrogen med det historiska perspektivet och erhålla förmåga att fatta beslut i ditt arbete i skogsbruket. Du skall skaffa kunskaper om och bli förtrogen med data i tabellform och erhålla förmåga att presentera data i diagramform.
Dessutom: Uppgiften är utformad av oss lärare för att prova en annan arbetsform, som kan hjälpa dig som elev att lära dig mer på ett enklare sätt, genom att uppgiften kopplar mot innehåll och lärandemål i två ämnen. Genom att göra mindre och samtidigt lära sig mer tror vi att vi hinner gå mer på djupet i respektive ämne, vilket kan bidra till att du kan få en bättre förståelse, bli mer motiverad och ha möjlighet att nå bättre resultat.
För att vi ska kunna utvärdera om det fungerar kommer du att få fundera och svara på ett antal frågor i en enkel enkät om vad du ser och upplever under tiden du arbetar med uppgiften. Om du tar dig tid att fundera och reflektera över frågorna och svara noggrant på dem kan det dessutom hjälpa dig att förstå hur du lär dig och vad du behöver göra för att lära dig bättre. Det brukar kallas att se och äga sitt eget lärande.
UPPGIFTER:
Du skall under lektionerna i ämnet skogsmaskiner (maskinlära) hitta siffror (eg. tal, data, värden) i ett material som består av utdrag från skogsstatistisk årsbok från åren 1950 till 2010. Material med utdrag årsböcker får du från läraren.
Siffrorna skall du använda för att kunna göra en tabell med i första hand uppgifter om vad det kostat att avverka under olika årtionden och hur mycket det har betalats för massaveden under samma perioder. Om du vill fördjupa dig i uppgiften och ha fler rader i din tabell finns det mer data att hämta i materialet.
Under matematiklektionerna skall du använda din tabell för att göra ett antal diagram.
Slutligen skall ett eller fler av dina diagram redovisas med en diskussion om vad vi kan dra för slutsatser av resultaten.
SKOGSSTATISTISK ÅRSBOK:
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/
INTRODUKTION
INNEHÅLL (lektion från 11.30 till ca 15.30):
# Introduktion av ämnet, kursen/kurser och de lektioner vi skall ha mellan vecka 47 och vecka 4.
# Presentation av lärare muntligt.
Eleverna får svara på några frågor på ett papper:
Mitt namn
Jag bor … och kommer ifrån …
Intressen och fritid
Förväntningar på: 1. kursen och ämnet
2. skolan och utbildningen
3. yrket och framtiden
# Tidslinje över skogsbruk - människans användning av skogen, skogshistorisk och maskinhistorisk utveckling. Hur använde vi skogen och vad betydde skogen för oss för 3 000 år sedan? Hur använde och brukade vi skogen för 300 år sedan? Hur brukade vi skogen för 70 år sedan? Hur såg skogsbruket och verktygen/maskinerna ut på 50-talet, 70-talet, 80-talet, 90-talet, 00-talet? Vilket fokus har maskinutvecklingen under de olika perioderna? Hur ser maskinerna ut och vad är viktigt när man utvecklar och bygger nya maskiner på 10-talet, 20 talet och 30-talet?
# Film med skogs och maskinhistoria från efterkrigstiden 1945 till 1988.
Från stocksåg till skördare - 40.28 min https://youtu.be/B2nTlsYl37I
SYFTE: Genom att förstå den historiska utvecklingen kan eleven lättare förstå nutiden och fatta bättre beslut i framtiden. Mekanisering, effektivisering, ergonomisk anpassning av maskinerna till människan, teknisk anpassning av miljöskäl och utveckling för att minska mängden manuellt arbete syftar oftast till att få bättre ekonomi för skogsbruket.
MÅL: Eleven skall erbjudas förståelse och kunskaper om historiska perspektivet, drivkrafter och skäl till utveckling av skogsmaskiner för att bli förtrogen med det historiska perspektivet och hur nutid ser ut samt förstå hur framtiden kan se ut.
