Från vecka 11 till vecka 17, 2017.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Från 0. INLEDNING, BAKGRUND och 1.1 MÅL MED PLANEN
Måndag https://goo.gl/forms/bTTTJVol0ylNuouz1
Från 1.2 BEFINTLIG INFORMATION och 1.3 FÖRTOLKNING AV BESTÅND - AVDELNING
Torsdag https://goo.gl/forms/VrSLPsaigikU2pRk2
GENOMGÅNG och SAMMANFATTNING
https://drive.google.com/open?id=1VhJyPv1G8W1O5rviQ6hn3AtLF6FWcdO34Vbf2SbiTms
KUNSKAPSMODULER SKOGSBRUKSPLANLÄGGNING
Varje modul beskriver ett moment eller kunskapsområde i arbetet med skogsbruksplanläggning.
Du hittar länkarna i menyn till höger >>>
0. INLEDNING, BAKGRUND
1. FÖRARBETET
1.1 MÅL MED PLANEN
1.2 BEFINTLIG INFORMATION
1.3 FÖRTOLKNING AV BESTÅND - AVDELNING
1.3.1 FLYGFOTO
1.3.2 SATELITBILDER
1.3.3 LASERSKANNING
1.4 HÄNSYN
1.4.1 MILJÖHÄNSYN
1.4.2 HÄNSYN TILL HISTORISKA OCH KULTURELLA VÄRDEN
1.4.2 HÄNSYN TILL SOCIALA VÄRDEN/VÄRDEN FÖR ANDRA BRUKARE
2. ARBETE I FÄLT
2.1 PLANERING AV ARBETET I FÄLT
2.2 FÄLTARBETE
2.3 BESTÅNDSDATA - AVDELNINGSDATA
2.3.1 NUMRERING - LITTERA*
2.3.2 AREAL - ÄGOSLAG - AREALAVDRAG
2.3.3 MÅLKLASS
2.3.4 HUGGNINGSKLASS
2.3.5 ÅLDER
2.3.6 STÅNDORTSINDEX - SI
2.3.7 MARKFUKTIGHET - VEGETATIONSTYP
2.3.8 JORDART
2.3.9 TERRÄNGFÖRHÅLLANDEN (G, Y, L)
2.3.10 TERRÄNGTRANSPORTAVSTÅND - BÅTNAD**
2.3.11 GRUNDYTA
2.3.12 VIRKESFÖRRÅD
2.3.13 TRÄDSLAGSBLANDNING
2.3.14 STAMANTAL
2.3.15 MEDELDIAMETER
2.3.16 MEDELHÖJD
2.3.17 KVALITET - TIMMER
2.3.18 BESKRIVNING - TILLSTÅND - UTFÖRDA ÅTGÄRDER
2.3.19 ÅTGÄRD - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD
2.3.20 ÖVRIGA NOTERINGAR
2.4 ANDRA MÅL ÄN SKOGSPRODUKTION
3. GÖRA FÄRDIGT PLAN
3.1 PC-SKOG - PLANPROGRAM
3.2 PC-SKOG - KARTPROGRAM
3.3 GÖRA FÄRDIGT PLAN - LEVERANS
Informationen i modulerna är en sammanställning av kunskap och tips. Kom gärna med synpunkter eller frågor i kommentarsfältet längst ner! / Kai Junfors
måndag 27 februari 2017
måndag 16 januari 2017
Lektion 7 MASKINLÄRA NBS16
Lektion 7 - MASKINLÄRA NBS16 - HYDRAULIK
(av grekiskans hydor, "vatten" och aulo's, "rör")
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken i rutan till höger på sidan eller länken nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
Ett hydraulsystem arbetar med vätska och pneumatiksystem arbetar med gas (LUFT)
HYDRAULIK → att med en trycksatt vätska överföra kraft från en källa i form av t.ex. handkraft till t.ex. en hydraulcylindrar
HYDRAULIK → ett samlingsbegrepp för komponenter som ingår i ett hydrauliksystem → vanligen benämnt hydraulsystem
HYDRAULOLJA → HYDRAULPUMP
→ STYRVENTIL → KOPPLINGAR → HYDRAULRÖR / HYDRAULSLANG
Det mest grundläggande formen av hydraulsystem - domkraften:
→ en hydraulcylinder med liten diameter verkar på en hydraulcylinder med större diameter → förbundna med en hydraulledning
→ en kraftförstärkning i likhet med en mekanisk hävarm
HYDRAULIK → att med en strömmande trycksatt vätska överföra (och styra energin)
från en kraftkälla i form av t.ex. handkraft, en el-motor eller förbränningsmotor,
till hydraulmotorer och/eller hydraulcylindrar
HYDRAULIK → kan styras på olika sätt för att åstadkomma en hög verkningsgrad och hög precision i kraftöverföringen, till skillnad från mekaniska kraftöverföring som är svårare att styra och har större förluster (lägre verkningsgrad, energiförlust, värmeenergi försvinner genom friktion utan att överföra kraft)
Olika grundtyper av hydraulsystem:
ÖPPET SYSTEM → är den vanligaste formen av hydraulsystem
→ hydrauloljan leds efter arbete (i hydraulcylindrar och hydraulmotorer) tillbaka till en öppen (med atmosfär förbunden) hydraultank.
SLUTET SYSTEM → enbart för kraftöverföring mellan en pump och hydraulmotor.
→ oljan leds efter arbete direkt tillbaka till pumpen (tanken fungerar bara som buffert).
ÖPPET SYSTEM SLUTET SYSTEM
5 typer av öppna system:
1. RUNDPUMPNINGSSYSTEM eller KONSTANTFLÖDESSYSTEM
→ pumpen cirkulerar oljan hela tiden, enkelt, billigt, tåligt, på de första skogsmaskinerna.
→ det går åt mycket energi för att pumpa runt oljan hela tiden, systemet blir varmt!
→ systemtryck runt 20 Mpa.
2. KONSTANTTRYCKSSYSTEM
→ pumpen jobbar upp tryck och håller det, pumpar inte när systemet inte arbetar.
→ använder riktningsventil med stängt centrum, en tryckgivare stoppar/startar pumpen.
→ god precision för manövrering, mindre energiförbrukning (bättre verkningsgrad)
→ systemtryck upp till 35 Mpa.
3. AVLASTAT KONSTANTTRYCKSSYSTEM
→ en bättre version av konstanttryckssystem, lägre tryck om systemet inte arbetar.
→ när en funktion körs startas pumpen till högtryck med en signalledning (direkt från varje funktion), när kran, drivning, eller annan funktion inte används avlastas systemet genom att trycket sänks till ett avlastningstryck (vilotryck, stand-by-tryck).
→ vid högtryck fungerar systemet som ett vanligt konstanttryckssystem.
4. LASTKÄNNADE SYSTEM
→ ännu bättre version, både oljans tryck och oljans flöde i systemet regleras av signaler.
→ en mer avancerad hydraulpump används (variabel kolvpump) och en lastkännande riktningsventil som känner av lastens storlek i hydraulcylindern och sen reglerar pumpen med en signalledning.
5. FLÖDESKOMPENSERAT LASTKÄNNANDE SYSTEM
→ ännu bättre version, både tryck och flöde regleras och anpassas till motorns kraft.
→ maskinens dieselmotor skonas genom att flödet sänks om den inte orkar, då sänks kranens hastighet men trycket bibehålls och kranen orkar lyfta även om det går långsammare.
(av grekiskans hydor, "vatten" och aulo's, "rör")
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken i rutan till höger på sidan eller länken nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
Ett hydraulsystem arbetar med vätska och pneumatiksystem arbetar med gas (LUFT)
HYDRAULIK → att med en trycksatt vätska överföra kraft från en källa i form av t.ex. handkraft till t.ex. en hydraulcylindrar
HYDRAULIK → ett samlingsbegrepp för komponenter som ingår i ett hydrauliksystem → vanligen benämnt hydraulsystem
HYDRAULOLJA → HYDRAULPUMP
→ STYRVENTIL → KOPPLINGAR → HYDRAULRÖR / HYDRAULSLANG
Det mest grundläggande formen av hydraulsystem - domkraften:
→ en hydraulcylinder med liten diameter verkar på en hydraulcylinder med större diameter → förbundna med en hydraulledning
→ en kraftförstärkning i likhet med en mekanisk hävarm
HYDRAULIK → att med en strömmande trycksatt vätska överföra (och styra energin)
från en kraftkälla i form av t.ex. handkraft, en el-motor eller förbränningsmotor,
till hydraulmotorer och/eller hydraulcylindrar
HYDRAULIK → kan styras på olika sätt för att åstadkomma en hög verkningsgrad och hög precision i kraftöverföringen, till skillnad från mekaniska kraftöverföring som är svårare att styra och har större förluster (lägre verkningsgrad, energiförlust, värmeenergi försvinner genom friktion utan att överföra kraft)
Olika grundtyper av hydraulsystem:
ÖPPET SYSTEM → är den vanligaste formen av hydraulsystem
→ hydrauloljan leds efter arbete (i hydraulcylindrar och hydraulmotorer) tillbaka till en öppen (med atmosfär förbunden) hydraultank.
SLUTET SYSTEM → enbart för kraftöverföring mellan en pump och hydraulmotor.
→ oljan leds efter arbete direkt tillbaka till pumpen (tanken fungerar bara som buffert).
ÖPPET SYSTEM SLUTET SYSTEM
5 typer av öppna system:
1. RUNDPUMPNINGSSYSTEM eller KONSTANTFLÖDESSYSTEM
→ pumpen cirkulerar oljan hela tiden, enkelt, billigt, tåligt, på de första skogsmaskinerna.
→ det går åt mycket energi för att pumpa runt oljan hela tiden, systemet blir varmt!
→ systemtryck runt 20 Mpa.
2. KONSTANTTRYCKSSYSTEM
→ pumpen jobbar upp tryck och håller det, pumpar inte när systemet inte arbetar.
→ använder riktningsventil med stängt centrum, en tryckgivare stoppar/startar pumpen.
→ god precision för manövrering, mindre energiförbrukning (bättre verkningsgrad)
→ systemtryck upp till 35 Mpa.
3. AVLASTAT KONSTANTTRYCKSSYSTEM
→ en bättre version av konstanttryckssystem, lägre tryck om systemet inte arbetar.
→ när en funktion körs startas pumpen till högtryck med en signalledning (direkt från varje funktion), när kran, drivning, eller annan funktion inte används avlastas systemet genom att trycket sänks till ett avlastningstryck (vilotryck, stand-by-tryck).
→ vid högtryck fungerar systemet som ett vanligt konstanttryckssystem.
4. LASTKÄNNADE SYSTEM
→ ännu bättre version, både oljans tryck och oljans flöde i systemet regleras av signaler.
→ en mer avancerad hydraulpump används (variabel kolvpump) och en lastkännande riktningsventil som känner av lastens storlek i hydraulcylindern och sen reglerar pumpen med en signalledning.
5. FLÖDESKOMPENSERAT LASTKÄNNANDE SYSTEM
→ ännu bättre version, både tryck och flöde regleras och anpassas till motorns kraft.
→ maskinens dieselmotor skonas genom att flödet sänks om den inte orkar, då sänks kranens hastighet men trycket bibehålls och kranen orkar lyfta även om det går långsammare.
Lektion 6 MASKINLÄRA NBS16
Maskinlära lektion 6 - SAMMANFATTNING
MASKINTYPER-RAMKONSTRUKTION-KRANTYPER-TRANSMISSIONSSYSTEM
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken i rutan till höger på sidan eller länken nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
MASKINTYPER
Maskinhistoria ur filmen: Från stocksåg till skördare.
(läs och förstå utvecklingen, du behöver inte kunna utantill)
Maskinhistoria - före 1950 → manuellt
Manuell fällning, stocksåg, timmersvans, bågsåg, yxa, barkning, hästtransport, vinteravverkning, basvägar, flottning.
Avverka under vintern och flotta på vår-sommar.
Motorsåg börjar användas för fällning och kapning. Väger 15 kg. Jobo, Comet, Bebo.
Lastbilstransporter börjar göra det möjligt att avverka större delen av året.
Början av skogsbrukets mekanisering. Efter andra världskrigets slut finns det fordon över.
Munktell hjultraktor, stridsfordon, snövessla, bandtraktorer med stela band. Jordbrukstraktorer i södra Sverige, b.la. Grålle Ferguson MF35.
Maskinhistoria - runt 1950 → traktorer
Skogstraktor. Halvbandare börjar göra traktorn effektivare i terrängen. Utvecklas med kopplings och bromsstyrning, vajerkran och hjälplastare, vridcylinder på kran, fjärrkontroll till vinsch via kabel och sen radio. Första egentliga skogsmaskinen; BM Bamse. Hydraulisk griplastare utvecklas från mitten av 50-talet.
Maskinhistoria - runt 1960 → skotare
Skotare (!?!) :
BM Volvo Nallen; med hydraulisk ramstyrning. →
Brunett BM Boxer; ramstyrd och hydraulisk drivning på vagnen.
Olika avverkningssystem provas, man tittar även på Nordamerikas maskiner och system.
Fällare-läggare. Kvistare-kapare. Fällare-lunnare. Viktig del för att utveckla senare processorer och skördare. Lunnare → dra ut hela träd till avlägget där de upparbetas.
Helstamsmetoden → fällda och kvistade träd transporteras till avlägg vid bilväg.
Apteringen vid avlägg, eller vid industrin. I Sverige prövas också att kvista vid bilväg.
Kortvirkesmetoden (sortimentsmetoden) → ett tvåmaskinssystem med skördare och skotare. Skördaren fäller, kvistar och apterar virket vid avverkningen. Efterföljande skotare transporterar ut virket från terräng till avlägg vid bilväg.
Kockum Brunett processor. BM Volvo SM 880 processor. Aktiv Tvigg. Processor-aggregat → Kvistare och kapare som monteras på skotare-chassin för upparbetning i skogen. Stora tunga maskiner.
Maskinhistoria - runt 1970 → maskinsystem
BM Volvo 868; med vridmidja.
Stora skotare, storts stickvägsavstånd i gallring, använda vinsch, långa kranar behövs.
Ösa 260 med hydrostatisk drift.
ÖSA 710/ SM 868 Processor 1972 -
kräver två personer för att köra och två motorer. Stor och tung maskin, men ett revolutionerande steg i skogsbrukets mekanisering.
Rottne processor 1975 - med gummihjulsmatning och en storlek som kan användas i gallring.
Kockum Logma T-310 Kvistare- buntare (processor för slutavverkning)
ÖSA 705/270 Processor 1977
Maskinhistoria - slutet 70-talet och början 80-talet → skördare
Volvo BM - SM 971 - 1980
Valmet 902
ÖSA 706/250
RAMKONSTRUKTION
Vridmidja
→ går på stela axlar och pendlande midja istället. (t.ex. John Deere)
(automatisk hyttnivelering behövs för att motverka lutning på hytten)
John Deere 1270G 8wd
Pendelaxel
→ en stel midja och axlarna pendlar mot chassit istället (Komatsus skördare)
Komatsu 931XC
Pendelarmar
Eco Log 590D Eco Log 550D
→ På eco-log sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Detta för att dom har hjulen på höj/sänk bara armar (pendelarmar)
4 - 6 ELLER 8 hjul på maskinen?
Fler hjul innebär oftast högre maskinvikt, men man får ett lägre marktryck, vilket kan minska smidigheten och framkomligheten men stabiliteten ökar.
Boggie är ett bra sätt att minska lutning och rörelser i sidled, jämnar ut terrängens ojämnheter jämfört enkel axel.
KRANTYPER
Vikarmskran
→ Ledad på 2 ställen, går att vika in på flaket (kombineras oftast med ett teleskopiskt utskjut) smidig och rörlig och relativt stark och lätt krantyp.
KRANTYPER
Teleskopkran
→ Ledad på ett ställe, når långt med flera teleskopiska delar som skjuts rakt ut och kan nå långt. Inte så smidig och rörlig. Mycket tyngre om den skall kunna lyfta tungt, mycket svagare när man skjutit ut långt, tänk på teleskopmetspöet. Tar liten plats ihopskjuten. Kombineras numer ofta med en typ av vikarm eller lång och tiltbar kranpelare om kranen måste nå riktigt långt, t.ex. i gallring, med långa stickvägsavstånd.
KRANTYPER
Parallellkran
→ Ledad på två ställen, med tydliga parallella stag närmast kranpelare, som ger kranrörelsen en utväxling, ut ifrån och tillbaka mot maskinen, snabba kranrörelser, bra för skördare och i gallring. Relativt lätt konstruktion och relativt stark i vissa rörelser.
EXEMPEL PÅ OLIKA KOMBINATIONER AV KRANTYPER
Parallellkran - teleskopiskt utskjut (2 steg). Vikarmskran - 2 stegs teleskopiskt utskjut.
Teleskopkran med mycket rörlig kranpelare
TRANSMISSIONSSYSTEM
Kraften skall på ett effektivt sätt från kraftkällan (motorn) ner i backen (driva maskinen framåt genom hjulens grepp i backen).
Mest effektivt vore att ha en motor direkt kopplad till ett larvband → maximal kraft när ingen växellåda eller kraftöverföring stjäl kraft och bandet har maximalt grepp (som på en en stridsvagn). Men det är väldigt opraktiskt, då kan du inte stanna, inte koppla ur driften, inte svänga, och det är tungt att driva banden framåt och banden kan ha svårt i terrängen. Därför har vi växellåda och mekanisk kraftöverföring med axlar, kugghjul, kedjor eller ett hydrauliskt system som tar motorns kraft till marken!
Schematisk bild som visar vilken väg kraften kan ta.
(motor) → (koppling) → (växellåda) → (drivknut och drivaxel) → (differential) →(bakhjul)
Växellådan har, framför allt på en arbetsmaskin, en viktig uppgift att reglera om det skall gå fort eller om maskinen skall vara stark.
STARK ← → SVAG
LÅNGSAM ← → SNABB
Hydraulisk kraftöverföring istället för växellåda och mekanisk överföring
Bild på ÖSAs revolutionerande hydrostatiska mekaniska kraftöverföringssystem (70-talet).
Det röda delarna är de mekaniska delarna av kraftöverföringen, de blå är den hydrostatiska växellådan och den gröna pumpen för arbetshydraulik till kran m.m.
En principskiss över ett hydrostatiskt system, den gröna lådan är en hydraulpump som steglöst kan växla kraften från motorn (från snabb till stark) till hjulens hydraulmotorer genom hydraulslang. Med pendelarmar måste varje hjul ha en hydraulmotor.
Tidiga maskiner i skogen har haft helt mekanisk eller hydrodynamisk växellåda (så kallad converter-låda) i kombination med mekanisk kraftöverföring.
Moderna maskiner är enbart utrustad med hydrostatisk-mekanisk kraftöverföring eller helt hydrostatisk drift.
En av de främsta anledningarna till att Converter med power-shift växellåda dog ut, var att det var svårt att kombinera framdrivning med samtidig kran- och aggregatkörning.
En modern hydrostattransmission tillåter ett relativt högt arbetsvarvtal för effektiv körning av kran- och aggregat, samtidigt som framdrivning kan ske i kryphastighet.
En annan väsentlig skillnad är att hydrostat tillåter samma bromskraft som dragkraft, vilket inte är fallet med converter, där det man får förlita sig till färdbromsar och en i det närmaste obefintlig "motorbroms".
En jämförelse mellan hydrostat och hydrodynamisk drivning:
Att köra en converter-maskin är som att dra den med ett gummiband.
Om ett körmotstånd uppstår, t.ex. sten eller stubbe, så stannade maskinen upp.
För att få maskinen att förflytta sig 5 dm framåt, måste motorvarvtalet öka, d.v.s. sträcka gummibandet, innan drivkraften blev större än körmotståndet.
Väl uppe på stubben/stenen finns ett överskott av energi lagrat i convertern (gummibandet), och hastigheten får kontrolleras med färdbromsen. Det blir ett evigt gasande och bromsande.
Att framdriva en maskin med hydrostatisk transmission, är som att skjuta maskinen framför sig med en stång. Flyttade man stången framåt 5 dm, så flyttades också maskinen 5 dm framåt.
Fördelar med hydrostat
Med dagens elektroniska kontrollsystem i en hydrostatdrift, så tillåts max drivkraft även på väldigt lågt motorvarvtal, vilket inte var fallet med den hydrodynamiska transmissionen.
Det gör att dagens hydrostatdrivna maskiner kan köras på konstant motorvarvtal, för maximal bränsleekonomi.
ÖSA var först bland skogsmaskinstillverkarna i Sverige med hydrostatisk framdrivning i början av 1970-talet, när ÖSA 260/270 introducerades.
Övriga delar av skogsmaskinsindustrin dömde ut hydrostatdrift som bränsleslukande, otillförlitlig, onödigt dyr.
Hydrostat-transmissionen hade då redan använts i årtionden i maskiner för rullande bearbetning/upparbetning i tex skördetröskor, asfaltsläggare, m.m.
Ecolog har en lösning med hydraulmotorer direkt på hjulen. Det sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Det är nödvändigt p.g.a. de individuellt höj-/sänkbara armarna (pendelarmar).
I dag finns det hydrostat i många maskiner, allt från hjullastare, fyrhjulingar, åkgräsklippare och till och med motorcyklar (Honda DN-01).
MASKINTYPER-RAMKONSTRUKTION-KRANTYPER-TRANSMISSIONSSYSTEM
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken i rutan till höger på sidan eller länken nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
MASKINTYPER
Maskinhistoria ur filmen: Från stocksåg till skördare.
(läs och förstå utvecklingen, du behöver inte kunna utantill)
Maskinhistoria - före 1950 → manuellt
Manuell fällning, stocksåg, timmersvans, bågsåg, yxa, barkning, hästtransport, vinteravverkning, basvägar, flottning.
Avverka under vintern och flotta på vår-sommar.
Motorsåg börjar användas för fällning och kapning. Väger 15 kg. Jobo, Comet, Bebo.
Lastbilstransporter börjar göra det möjligt att avverka större delen av året.
Början av skogsbrukets mekanisering. Efter andra världskrigets slut finns det fordon över.
Munktell hjultraktor, stridsfordon, snövessla, bandtraktorer med stela band. Jordbrukstraktorer i södra Sverige, b.la. Grålle Ferguson MF35.
Maskinhistoria - runt 1950 → traktorer
Skogstraktor. Halvbandare börjar göra traktorn effektivare i terrängen. Utvecklas med kopplings och bromsstyrning, vajerkran och hjälplastare, vridcylinder på kran, fjärrkontroll till vinsch via kabel och sen radio. Första egentliga skogsmaskinen; BM Bamse. Hydraulisk griplastare utvecklas från mitten av 50-talet.
Maskinhistoria - runt 1960 → skotare
Skotare (!?!) :
BM Volvo Nallen; med hydraulisk ramstyrning. →
Brunett BM Boxer; ramstyrd och hydraulisk drivning på vagnen.
Olika avverkningssystem provas, man tittar även på Nordamerikas maskiner och system.
Fällare-läggare. Kvistare-kapare. Fällare-lunnare. Viktig del för att utveckla senare processorer och skördare. Lunnare → dra ut hela träd till avlägget där de upparbetas.
Helstamsmetoden → fällda och kvistade träd transporteras till avlägg vid bilväg.
Apteringen vid avlägg, eller vid industrin. I Sverige prövas också att kvista vid bilväg.
Kortvirkesmetoden (sortimentsmetoden) → ett tvåmaskinssystem med skördare och skotare. Skördaren fäller, kvistar och apterar virket vid avverkningen. Efterföljande skotare transporterar ut virket från terräng till avlägg vid bilväg.
Kockum Brunett processor. BM Volvo SM 880 processor. Aktiv Tvigg. Processor-aggregat → Kvistare och kapare som monteras på skotare-chassin för upparbetning i skogen. Stora tunga maskiner.
Maskinhistoria - runt 1970 → maskinsystem
BM Volvo 868; med vridmidja.
Stora skotare, storts stickvägsavstånd i gallring, använda vinsch, långa kranar behövs.
Ösa 260 med hydrostatisk drift.
ÖSA 710/ SM 868 Processor 1972 -
kräver två personer för att köra och två motorer. Stor och tung maskin, men ett revolutionerande steg i skogsbrukets mekanisering.
Rottne processor 1975 - med gummihjulsmatning och en storlek som kan användas i gallring.
Kockum Logma T-310 Kvistare- buntare (processor för slutavverkning)
ÖSA 705/270 Processor 1977
Maskinhistoria - slutet 70-talet och början 80-talet → skördare
Volvo BM - SM 971 - 1980
Valmet 902
ÖSA 706/250
RAMKONSTRUKTION
Vridmidja
→ går på stela axlar och pendlande midja istället. (t.ex. John Deere)
(automatisk hyttnivelering behövs för att motverka lutning på hytten)
John Deere 1270G 8wd
Pendelaxel
→ en stel midja och axlarna pendlar mot chassit istället (Komatsus skördare)
Komatsu 931XC
Pendelarmar
Eco Log 590D Eco Log 550D
→ På eco-log sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Detta för att dom har hjulen på höj/sänk bara armar (pendelarmar)
4 - 6 ELLER 8 hjul på maskinen?
Fler hjul innebär oftast högre maskinvikt, men man får ett lägre marktryck, vilket kan minska smidigheten och framkomligheten men stabiliteten ökar.
Boggie är ett bra sätt att minska lutning och rörelser i sidled, jämnar ut terrängens ojämnheter jämfört enkel axel.
KRANTYPER
Vikarmskran
→ Ledad på 2 ställen, går att vika in på flaket (kombineras oftast med ett teleskopiskt utskjut) smidig och rörlig och relativt stark och lätt krantyp.
KRANTYPER
Teleskopkran
→ Ledad på ett ställe, når långt med flera teleskopiska delar som skjuts rakt ut och kan nå långt. Inte så smidig och rörlig. Mycket tyngre om den skall kunna lyfta tungt, mycket svagare när man skjutit ut långt, tänk på teleskopmetspöet. Tar liten plats ihopskjuten. Kombineras numer ofta med en typ av vikarm eller lång och tiltbar kranpelare om kranen måste nå riktigt långt, t.ex. i gallring, med långa stickvägsavstånd.
KRANTYPER
Parallellkran
→ Ledad på två ställen, med tydliga parallella stag närmast kranpelare, som ger kranrörelsen en utväxling, ut ifrån och tillbaka mot maskinen, snabba kranrörelser, bra för skördare och i gallring. Relativt lätt konstruktion och relativt stark i vissa rörelser.
EXEMPEL PÅ OLIKA KOMBINATIONER AV KRANTYPER
Parallellkran - teleskopiskt utskjut (2 steg). Vikarmskran - 2 stegs teleskopiskt utskjut.
Teleskopkran med mycket rörlig kranpelare
TRANSMISSIONSSYSTEM
Kraften skall på ett effektivt sätt från kraftkällan (motorn) ner i backen (driva maskinen framåt genom hjulens grepp i backen).
Mest effektivt vore att ha en motor direkt kopplad till ett larvband → maximal kraft när ingen växellåda eller kraftöverföring stjäl kraft och bandet har maximalt grepp (som på en en stridsvagn). Men det är väldigt opraktiskt, då kan du inte stanna, inte koppla ur driften, inte svänga, och det är tungt att driva banden framåt och banden kan ha svårt i terrängen. Därför har vi växellåda och mekanisk kraftöverföring med axlar, kugghjul, kedjor eller ett hydrauliskt system som tar motorns kraft till marken!
Schematisk bild som visar vilken väg kraften kan ta.
(motor) → (koppling) → (växellåda) → (drivknut och drivaxel) → (differential) →(bakhjul)
Växellådan har, framför allt på en arbetsmaskin, en viktig uppgift att reglera om det skall gå fort eller om maskinen skall vara stark.
STARK ← → SVAG
LÅNGSAM ← → SNABB
Hydraulisk kraftöverföring istället för växellåda och mekanisk överföring
Bild på ÖSAs revolutionerande hydrostatiska mekaniska kraftöverföringssystem (70-talet).
Det röda delarna är de mekaniska delarna av kraftöverföringen, de blå är den hydrostatiska växellådan och den gröna pumpen för arbetshydraulik till kran m.m.
En principskiss över ett hydrostatiskt system, den gröna lådan är en hydraulpump som steglöst kan växla kraften från motorn (från snabb till stark) till hjulens hydraulmotorer genom hydraulslang. Med pendelarmar måste varje hjul ha en hydraulmotor.
Tidiga maskiner i skogen har haft helt mekanisk eller hydrodynamisk växellåda (så kallad converter-låda) i kombination med mekanisk kraftöverföring.
Moderna maskiner är enbart utrustad med hydrostatisk-mekanisk kraftöverföring eller helt hydrostatisk drift.
En av de främsta anledningarna till att Converter med power-shift växellåda dog ut, var att det var svårt att kombinera framdrivning med samtidig kran- och aggregatkörning.
En modern hydrostattransmission tillåter ett relativt högt arbetsvarvtal för effektiv körning av kran- och aggregat, samtidigt som framdrivning kan ske i kryphastighet.
En annan väsentlig skillnad är att hydrostat tillåter samma bromskraft som dragkraft, vilket inte är fallet med converter, där det man får förlita sig till färdbromsar och en i det närmaste obefintlig "motorbroms".
En jämförelse mellan hydrostat och hydrodynamisk drivning:
Att köra en converter-maskin är som att dra den med ett gummiband.
Om ett körmotstånd uppstår, t.ex. sten eller stubbe, så stannade maskinen upp.
För att få maskinen att förflytta sig 5 dm framåt, måste motorvarvtalet öka, d.v.s. sträcka gummibandet, innan drivkraften blev större än körmotståndet.
Väl uppe på stubben/stenen finns ett överskott av energi lagrat i convertern (gummibandet), och hastigheten får kontrolleras med färdbromsen. Det blir ett evigt gasande och bromsande.
Att framdriva en maskin med hydrostatisk transmission, är som att skjuta maskinen framför sig med en stång. Flyttade man stången framåt 5 dm, så flyttades också maskinen 5 dm framåt.
Fördelar med hydrostat
Med dagens elektroniska kontrollsystem i en hydrostatdrift, så tillåts max drivkraft även på väldigt lågt motorvarvtal, vilket inte var fallet med den hydrodynamiska transmissionen.
Det gör att dagens hydrostatdrivna maskiner kan köras på konstant motorvarvtal, för maximal bränsleekonomi.
ÖSA var först bland skogsmaskinstillverkarna i Sverige med hydrostatisk framdrivning i början av 1970-talet, när ÖSA 260/270 introducerades.
Övriga delar av skogsmaskinsindustrin dömde ut hydrostatdrift som bränsleslukande, otillförlitlig, onödigt dyr.
Hydrostat-transmissionen hade då redan använts i årtionden i maskiner för rullande bearbetning/upparbetning i tex skördetröskor, asfaltsläggare, m.m.
Ecolog har en lösning med hydraulmotorer direkt på hjulen. Det sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Det är nödvändigt p.g.a. de individuellt höj-/sänkbara armarna (pendelarmar).
I dag finns det hydrostat i många maskiner, allt från hjullastare, fyrhjulingar, åkgräsklippare och till och med motorcyklar (Honda DN-01).
Lektion 5 MASKINLÄRA NBS16
SKOGSMASKINER TRANSMISSION
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken till höger eller nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
TRANSMISSIONSSYSTEM
Kraften skall på ett effektivt sätt från kraftkällan (motorn) ner i backen (driva maskinen framåt genom hjulens grepp i backen).
Mest effektivt vore att ha en motor direkt kopplad till ett larvband → maximal kraft när ingen växellåda eller kraftöverföring stjäl kraft och bandet har maximalt grepp (som på en en stridsvagn). Men det är väldigt opraktiskt, då kan du inte stanna, inte koppla ur driften, inte svänga, och det är tungt att driva banden framåt och banden kan ha svårt i terrängen. Därför har vi växellåda och mekanisk kraftöverföring med axlar, kugghjul, kedjor eller ett hydrauliskt system som tar motorns kraft till marken!
Schematisk bild som visar vilken väg kraften kan ta.
(motor) → (koppling) → (växellåda) → (drivknut och drivaxel) → (differential) →(bakhjul)
Växellådan har, framför allt på en arbetsmaskin, en viktig uppgift att reglera om det skall gå fort eller om maskinen skall vara stark.
STARK ← → SVAG
LÅNGSAM ← → SNABB
Hydraulisk kraftöverföring istället för växellåda och mekanisk överföring
(FÖR ATT SE BILDER ÖPPNA DOKUMENTET för Lektion 6 så hittar du en SAMMANFATTNING
klicka på länken till höger: >>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER )
En principskiss över ett hydrostatiskt system, den gröna lådan är en hydraulpump som steglöst kan växla kraften från motorn (från snabb till stark) till hjulens hydraulmotorer genom hydraulslang. Med pendelarmar måste varje hjul ha en hydraulmotor.
Tidiga maskiner i skogen har haft helt mekanisk eller hydrodynamisk växellåda (så kallad converter-låda) i kombination med mekanisk kraftöverföring.
Moderna maskiner är enbart utrustad med hydrostatisk-mekanisk kraftöverföring eller helt hydrostatisk drift.
En av de främsta anledningarna till att Converter med power-shift växellåda dog ut, var att det var svårt att kombinera framdrivning med samtidig kran- och aggregatkörning.
En modern hydrostattransmission tillåter ett relativt högt arbetsvarvtal för effektiv körning av kran- och aggregat, samtidigt som framdrivning kan ske i kryphastighet.
En annan väsentlig skillnad är att hydrostat tillåter samma bromskraft som dragkraft, vilket inte är fallet med converter, där det man får förlita sig till färdbromsar och en i det närmaste obefintlig "motorbroms".
En jämförelse mellan hydrostat och hydrodynamisk drivning:
Att köra en converter-maskin är som att dra den med ett gummiband.
Om ett körmotstånd uppstår, t.ex. sten eller stubbe, så stannade maskinen upp.
För att få maskinen att förflytta sig 5 dm framåt, måste motorvarvtalet öka, d.v.s. sträcka gummibandet, innan drivkraften blev större än körmotståndet.
Väl uppe på stubben/stenen finns ett överskott av energi lagrat i convertern (gummibandet), och hastigheten får kontrolleras med färdbromsen. Det blir ett evigt gasande och bromsande.
Att framdriva en maskin med hydrostatisk transmission, är som att skjuta maskinen framför sig med en stång. Flyttade man stången framåt 5 dm, så flyttades också maskinen 5 dm framåt.
Fördelar med hydrostat
Med dagens elektroniska kontrollsystem i en hydrostatdrift, så tillåts max drivkraft även på väldigt lågt motorvarvtal, vilket inte var fallet med den hydrodynamiska transmissionen.
Det gör att dagens hydrostatdrivna maskiner kan köras på konstant motorvarvtal, för maximal bränsleekonomi.
ÖSA var först bland skogsmaskinstillverkarna i Sverige med hydrostatisk framdrivning i början av 1970-talet, när ÖSA 260/270 introducerades.
Övriga delar av skogsmaskinsindustrin dömde ut hydrostatdrift som bränsleslukande, otillförlitlig, onödigt dyr.
Hydrostat-transmissionen hade då redan använts i årtionden i maskiner för rullande bearbetning/upparbetning i tex skördetröskor, asfaltsläggare, m.m.
Ecolog har en lösning med hydraulmotorer direkt på hjulen. Det sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Det är nödvändigt p.g.a. de individuellt höj-/sänkbara armarna (pendelarmar).
I dag finns det hydrostat i många maskiner, allt från hjullastare, fyrhjulingar, åkgräsklippare och till och med motorcyklar (Honda DN-01).
FÖR ATT ÖPPNA DOKUMENTET MED ALLA BILDER
klicka på länken till höger eller nedan:
>>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Dokumentet heter: 006 SAMMANFATTNING
TRANSMISSIONSSYSTEM
Kraften skall på ett effektivt sätt från kraftkällan (motorn) ner i backen (driva maskinen framåt genom hjulens grepp i backen).
Mest effektivt vore att ha en motor direkt kopplad till ett larvband → maximal kraft när ingen växellåda eller kraftöverföring stjäl kraft och bandet har maximalt grepp (som på en en stridsvagn). Men det är väldigt opraktiskt, då kan du inte stanna, inte koppla ur driften, inte svänga, och det är tungt att driva banden framåt och banden kan ha svårt i terrängen. Därför har vi växellåda och mekanisk kraftöverföring med axlar, kugghjul, kedjor eller ett hydrauliskt system som tar motorns kraft till marken!
Schematisk bild som visar vilken väg kraften kan ta.
(motor) → (koppling) → (växellåda) → (drivknut och drivaxel) → (differential) →(bakhjul)
Växellådan har, framför allt på en arbetsmaskin, en viktig uppgift att reglera om det skall gå fort eller om maskinen skall vara stark.
STARK ← → SVAG
LÅNGSAM ← → SNABB
Hydraulisk kraftöverföring istället för växellåda och mekanisk överföring
(FÖR ATT SE BILDER ÖPPNA DOKUMENTET för Lektion 6 så hittar du en SAMMANFATTNING
klicka på länken till höger: >>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER )
En principskiss över ett hydrostatiskt system, den gröna lådan är en hydraulpump som steglöst kan växla kraften från motorn (från snabb till stark) till hjulens hydraulmotorer genom hydraulslang. Med pendelarmar måste varje hjul ha en hydraulmotor.
Tidiga maskiner i skogen har haft helt mekanisk eller hydrodynamisk växellåda (så kallad converter-låda) i kombination med mekanisk kraftöverföring.
Moderna maskiner är enbart utrustad med hydrostatisk-mekanisk kraftöverföring eller helt hydrostatisk drift.
En av de främsta anledningarna till att Converter med power-shift växellåda dog ut, var att det var svårt att kombinera framdrivning med samtidig kran- och aggregatkörning.
En modern hydrostattransmission tillåter ett relativt högt arbetsvarvtal för effektiv körning av kran- och aggregat, samtidigt som framdrivning kan ske i kryphastighet.
En annan väsentlig skillnad är att hydrostat tillåter samma bromskraft som dragkraft, vilket inte är fallet med converter, där det man får förlita sig till färdbromsar och en i det närmaste obefintlig "motorbroms".
En jämförelse mellan hydrostat och hydrodynamisk drivning:
Att köra en converter-maskin är som att dra den med ett gummiband.
Om ett körmotstånd uppstår, t.ex. sten eller stubbe, så stannade maskinen upp.
För att få maskinen att förflytta sig 5 dm framåt, måste motorvarvtalet öka, d.v.s. sträcka gummibandet, innan drivkraften blev större än körmotståndet.
Väl uppe på stubben/stenen finns ett överskott av energi lagrat i convertern (gummibandet), och hastigheten får kontrolleras med färdbromsen. Det blir ett evigt gasande och bromsande.
Att framdriva en maskin med hydrostatisk transmission, är som att skjuta maskinen framför sig med en stång. Flyttade man stången framåt 5 dm, så flyttades också maskinen 5 dm framåt.
Fördelar med hydrostat
Med dagens elektroniska kontrollsystem i en hydrostatdrift, så tillåts max drivkraft även på väldigt lågt motorvarvtal, vilket inte var fallet med den hydrodynamiska transmissionen.
Det gör att dagens hydrostatdrivna maskiner kan köras på konstant motorvarvtal, för maximal bränsleekonomi.
ÖSA var först bland skogsmaskinstillverkarna i Sverige med hydrostatisk framdrivning i början av 1970-talet, när ÖSA 260/270 introducerades.
Övriga delar av skogsmaskinsindustrin dömde ut hydrostatdrift som bränsleslukande, otillförlitlig, onödigt dyr.
Hydrostat-transmissionen hade då redan använts i årtionden i maskiner för rullande bearbetning/upparbetning i tex skördetröskor, asfaltsläggare, m.m.
Ecolog har en lösning med hydraulmotorer direkt på hjulen. Det sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Det är nödvändigt p.g.a. de individuellt höj-/sänkbara armarna (pendelarmar).
I dag finns det hydrostat i många maskiner, allt från hjullastare, fyrhjulingar, åkgräsklippare och till och med motorcyklar (Honda DN-01).
Lektion 4 MASKINLÄRA NBS16
SKOGSMASKIN KRAN OCH RAM
Om du vill se hela dokumentet vi jobbade med på lektionen så klickar du på länken >>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
Vridmidja John Deere
→ går på stela axlar och pendlande midja istället.
John Deere 1270G 8wd
Gremo 1050H
Rottne H11
Pendelaxel Komatsu
Komatsu 931XC
Stel midja (alla Komatsus skördare)
Komatsu 941.1
Pendelarmar EcoLog
Eco Log 590D
→ På eco-log sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Detta för att dom har hjulen på höj/sänk bara armar (pendelarmar)
4-6-8-hjul
Åtta hjul innebär allt som oftast högre maskinvikt (ex ”Vanliga” komatsu 931:an väger från fabrik ca 19,5 ton, 931XC väger 21,7 ton. Mervikten inte spelar så stor roll eftersom man får mycket lägre marktryck. Stabiliteten ökar också
Vikarmskran
Teleskopkran
Parallellkran
Vikarmskran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
Teleskopkran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
Parallellkran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
Om du vill se hela dokumentet vi jobbade med på lektionen så klickar du på länken >>> HÄR HITTAR DU ALLA FILER
1 RAMKONSTRUKTIONER
Vridmidja John Deere
→ går på stela axlar och pendlande midja istället.
John Deere 1270G 8wd
Gremo 1050H
Rottne H11
Pendelaxel Komatsu
Komatsu 931XC
Stel midja (alla Komatsus skördare)
Komatsu 941.1
Pendelarmar EcoLog
Eco Log 590D
→ På eco-log sitter det en hydraulmotor på varje hjul istället för en direkt efter pumpen, på fördelningslådan. Detta för att dom har hjulen på höj/sänk bara armar (pendelarmar)
4-6-8-hjul
Åtta hjul innebär allt som oftast högre maskinvikt (ex ”Vanliga” komatsu 931:an väger från fabrik ca 19,5 ton, 931XC väger 21,7 ton. Mervikten inte spelar så stor roll eftersom man får mycket lägre marktryck. Stabiliteten ökar också
2 HYDRAULKRANAR
Vikarmskran
Teleskopkran
Parallellkran
Vikarmskran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
Teleskopkran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
Parallellkran
RITA:
FUNKTION
FÖRDELAR / NACKDELAR
tisdag 6 december 2016
Lektion 3 MASKINLÄRA NBS16
Skogsjournalen
1993 slogs Institutet för skogsförbättring ihop med Skogsarbeten och blev Skogforsk.
Skogforsk finansieras av skogsnäringen och staten.
Skogsnäringens pengar är till stor del en forskningsavgift, som tas ut med 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle. Det här får du för 60 öre: På kort sikt ett bättre netto. På lång sikt bättre förutsättningar för uthålligt och lönsamt skogsbruk. Några exempel:
Frön och plantor som växer 20-30 procent snabbare än träden som står i skogen idag.
Kostnadseffektiva, flexibla och skonsamma skogsmaskiner.
Nya miljöanpassade och lönsammare skogsskötselmetoder.
Fri tillgång till all Skogforsks kunskap. www.skogskunskap.se
Kommunikationen är viktig, för att pengarna som läggs på forskning och utveckling skall komma till nytta som kunskaper i skogsbruket, måste det nå ut till skogsbrukarna! Därför jobbar skogforsk hela tiden med att utveckla effektiva kanaler för kommunikation av forskningsresultat och kunskap. Det innebär en hel del tryckt material, tidningar, rapporter, faktablad, osv. Idag är internet en mycket viktig kanal. Före internet, på 80 och 90-talet jobbade man mycket med att göra filminslag och sprida via VHS-video. Det kallades Skogsjournalen och skickades ut på videokassett till de som skulle ta del av kunskapen. Nu kan en stor del av den kulturskatten och mycket nyttiga kunskaper hittas på YouTube-kanalen “Forest History Nils Olof Jerling”: https://www.youtube.com/channel/UCFqsNAzI_vt-XQ4zBXvn-KQ
För att göra det lättare och attraktivare att ta åt sig så användes det en del humor!
Vi skall titta på en del av en sån journal:
Skogsjournalen Nr1- 2000 (32,51 min)
https://youtu.be/sV28UZmTQ2Y
Gundes brorsa - Jägmästaren
Transportplan för skotarföraren
Maskinförarutbildningen i kris → ca 13,00 min
1993 slogs Institutet för skogsförbättring ihop med Skogsarbeten och blev Skogforsk.
Skogforsk finansieras av skogsnäringen och staten.
Skogsnäringens pengar är till stor del en forskningsavgift, som tas ut med 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle. Det här får du för 60 öre: På kort sikt ett bättre netto. På lång sikt bättre förutsättningar för uthålligt och lönsamt skogsbruk. Några exempel:
Frön och plantor som växer 20-30 procent snabbare än träden som står i skogen idag.
Kostnadseffektiva, flexibla och skonsamma skogsmaskiner.
Nya miljöanpassade och lönsammare skogsskötselmetoder.
Fri tillgång till all Skogforsks kunskap. www.skogskunskap.se
Kommunikationen är viktig, för att pengarna som läggs på forskning och utveckling skall komma till nytta som kunskaper i skogsbruket, måste det nå ut till skogsbrukarna! Därför jobbar skogforsk hela tiden med att utveckla effektiva kanaler för kommunikation av forskningsresultat och kunskap. Det innebär en hel del tryckt material, tidningar, rapporter, faktablad, osv. Idag är internet en mycket viktig kanal. Före internet, på 80 och 90-talet jobbade man mycket med att göra filminslag och sprida via VHS-video. Det kallades Skogsjournalen och skickades ut på videokassett till de som skulle ta del av kunskapen. Nu kan en stor del av den kulturskatten och mycket nyttiga kunskaper hittas på YouTube-kanalen “Forest History Nils Olof Jerling”: https://www.youtube.com/channel/UCFqsNAzI_vt-XQ4zBXvn-KQ
För att göra det lättare och attraktivare att ta åt sig så användes det en del humor!
Vi skall titta på en del av en sån journal:
Skogsjournalen Nr1- 2000 (32,51 min)
https://youtu.be/sV28UZmTQ2Y
Gundes brorsa - Jägmästaren
Transportplan för skotarföraren
Maskinförarutbildningen i kris → ca 13,00 min
Lektion 2 MASKINLÄRA NBS16
MASKINHISTORIA I SIFFROR
Uppgift i ämne skogsmaskiner och matematik
Bakgrund: Historia hjälper dig ofta att förstå nutiden och fatta rätt beslut. Mekanisering, effektivisering, ergonomisk anpassning av maskinerna till människan, teknisk anpassning av miljöskäl och utveckling för att minska mängden manuellt arbete innebär bättre ekonomi för skogsbruket. För att förstå produktion och ekonomi använder vi matematik.
SYFTE: Genom lärande i en ämnesintegrerad uppgift skall du förstå hur de ekonomiska förutsättningarna i den maskinhistoriska utvecklingen ser ut samtidigt som du övar dig i att hitta, bearbeta och tolka data (siffror) och sen presentera dem grafiskt (med en bild).
MÅL: Du skall skaffa kunskaper om ekonomi och produktion för skogsmaskiner för att bli förtrogen med det historiska perspektivet och erhålla förmåga att fatta beslut i ditt arbete i skogsbruket. Du skall skaffa kunskaper om och bli förtrogen med data i tabellform och erhålla förmåga att presentera data i diagramform.
Dessutom: Uppgiften är utformad av oss lärare för att prova en annan arbetsform, som kan hjälpa dig som elev att lära dig mer på ett enklare sätt, genom att uppgiften kopplar mot innehåll och lärandemål i två ämnen. Genom att göra mindre och samtidigt lära sig mer tror vi att vi hinner gå mer på djupet i respektive ämne, vilket kan bidra till att du kan få en bättre förståelse, bli mer motiverad och ha möjlighet att nå bättre resultat.
För att vi ska kunna utvärdera om det fungerar kommer du att få fundera och svara på ett antal frågor i en enkel enkät om vad du ser och upplever under tiden du arbetar med uppgiften. Om du tar dig tid att fundera och reflektera över frågorna och svara noggrant på dem kan det dessutom hjälpa dig att förstå hur du lär dig och vad du behöver göra för att lära dig bättre. Det brukar kallas att se och äga sitt eget lärande.
UPPGIFTER:
Du skall under lektionerna i ämnet skogsmaskiner (maskinlära) hitta siffror (eg. tal, data, värden) i ett material som består av utdrag från skogsstatistisk årsbok från åren 1950 till 2010. Material med utdrag årsböcker får du från läraren.
Siffrorna skall du använda för att kunna göra en tabell med i första hand uppgifter om vad det kostat att avverka under olika årtionden och hur mycket det har betalats för massaveden under samma perioder. Om du vill fördjupa dig i uppgiften och ha fler rader i din tabell finns det mer data att hämta i materialet.
Under matematiklektionerna skall du använda din tabell för att göra ett antal diagram.
Slutligen skall ett eller fler av dina diagram redovisas med en diskussion om vad vi kan dra för slutsatser av resultaten.
SKOGSSTATISTISK ÅRSBOK:
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/
Uppgift i ämne skogsmaskiner och matematik
Bakgrund: Historia hjälper dig ofta att förstå nutiden och fatta rätt beslut. Mekanisering, effektivisering, ergonomisk anpassning av maskinerna till människan, teknisk anpassning av miljöskäl och utveckling för att minska mängden manuellt arbete innebär bättre ekonomi för skogsbruket. För att förstå produktion och ekonomi använder vi matematik.
SYFTE: Genom lärande i en ämnesintegrerad uppgift skall du förstå hur de ekonomiska förutsättningarna i den maskinhistoriska utvecklingen ser ut samtidigt som du övar dig i att hitta, bearbeta och tolka data (siffror) och sen presentera dem grafiskt (med en bild).
MÅL: Du skall skaffa kunskaper om ekonomi och produktion för skogsmaskiner för att bli förtrogen med det historiska perspektivet och erhålla förmåga att fatta beslut i ditt arbete i skogsbruket. Du skall skaffa kunskaper om och bli förtrogen med data i tabellform och erhålla förmåga att presentera data i diagramform.
Dessutom: Uppgiften är utformad av oss lärare för att prova en annan arbetsform, som kan hjälpa dig som elev att lära dig mer på ett enklare sätt, genom att uppgiften kopplar mot innehåll och lärandemål i två ämnen. Genom att göra mindre och samtidigt lära sig mer tror vi att vi hinner gå mer på djupet i respektive ämne, vilket kan bidra till att du kan få en bättre förståelse, bli mer motiverad och ha möjlighet att nå bättre resultat.
För att vi ska kunna utvärdera om det fungerar kommer du att få fundera och svara på ett antal frågor i en enkel enkät om vad du ser och upplever under tiden du arbetar med uppgiften. Om du tar dig tid att fundera och reflektera över frågorna och svara noggrant på dem kan det dessutom hjälpa dig att förstå hur du lär dig och vad du behöver göra för att lära dig bättre. Det brukar kallas att se och äga sitt eget lärande.
UPPGIFTER:
Du skall under lektionerna i ämnet skogsmaskiner (maskinlära) hitta siffror (eg. tal, data, värden) i ett material som består av utdrag från skogsstatistisk årsbok från åren 1950 till 2010. Material med utdrag årsböcker får du från läraren.
Siffrorna skall du använda för att kunna göra en tabell med i första hand uppgifter om vad det kostat att avverka under olika årtionden och hur mycket det har betalats för massaveden under samma perioder. Om du vill fördjupa dig i uppgiften och ha fler rader i din tabell finns det mer data att hämta i materialet.
Under matematiklektionerna skall du använda din tabell för att göra ett antal diagram.
Slutligen skall ett eller fler av dina diagram redovisas med en diskussion om vad vi kan dra för slutsatser av resultaten.
SKOGSSTATISTISK ÅRSBOK:
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)